Lasse-Majaloppet för Erikshjälpen och Barn i katastrofer

20170910_095039.jpg

En rejäl tumme upp för förra helgen och Lasse-Majaloppet i Arboga! Dagen bjöd på solsken, superfina terrängbanor och en ganska saftig utmaning för min del. Jag valde att springa 23km vilket kanske rentav är det längsta jag sprungit på några år. Jag kände mig förberedd och redo men hade samtidigt inga specifika förväntningar på dagen. Det skulle nog helt enkelt mest bli en rolig utmaning och milstolpe att verkligen få njuta av.

20170910_095201.jpg

20170910_100002.jpg

Nu råkar ju dock jag vara en riktig tävlingsmänniska så jag pinnade på så gott det gick och hade lyckats ta ut mig själv ganska bra när jag efter dessa 23km på stigar och grusvägar passerade mållinjen på tiden 1.56.21. Det är jag verkligen nöjd med och hade helt klart förväntat mig att det skulle ta längre tid än så.

20170910_115545.jpg

Nu skulle jag ju inte bara delta i den här löptävlingen utan det var även dagen då min välgörenhetsinsamling till Erikshjälpen skulle avslutas. Jag (och projektet) vill återigen tacka alla som bidragit så hemskt mycket, det gör verkligen skillnad! Bidraget till projektet för Barn i katastrofer blev till slut 3900 kr. Att göra en insamling i samband med något som t.ex. en löptävling är verkligen roligt och meningsfullt så jag kan varmt rekommendera det och absolut tänka mig att göra något liknande i framtiden!

20170910_115818.jpg

 

Insamlingen låg alltså i stort fokus för mig den här dagen men det var samtidigt en extremt betydelsefull och viktig dag på fler sätt. Jag lyckades ju för sjutton springa 23km! Knappt ett år har passerat sen jag påbörjade rehabiliteringen för att kunna träna och tävla fritt igen och nu kan jag alltså ge mig ut i skogen med nummerlappen på och springa mer än ett halvmaraton utan problem? WOW. Jag har verkligen försökt låta detta smälta in djupt den senaste veckan och njutit av det. Innan jag skadade mig så var löpningen enligt mig en av de absolut härligaste bitarna av träningen så att bara kunna få springa igen är jag så galet tacksam för. Det är något jag nog aldrig kommer ta för givet igen utan verkligen se till att uppskatta och njuta av.

Så tack till Lasse-Majaloppet för i år, det känns som att vi ses igen!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s