Ett (tufft, lärorikt, omtumlande och väldigt värt) år.

20170920_095540.jpg

För exakt ett år sen idag så hade jag tagit mig igenom mina första timmar efter att ha vaknat upp på Södermalms ortopedi. Försökte vänja mig vid smärtan som skulle sitta i ganska konstant i minst två veckor, vänja mig vid att ta mig fram på kryckorna och vänja mig vid tanken på att ha upp till ett år av rehabilitering framför mig. Jag ställde helt enkelt om mig och landade i den stora förändringen som skett sen jag vaknade samma morgon och kunde traska nedför trapporna utan en tanke på hur svårt det skulle kunna vara, och skulle bli. Några timmar senare samma dag skulle jag ju ta mig uppför samma trappor igen och då blev det så tydligt hur jag verkligen skulle få börja om från noll.

Böj på benet sakta och försiktigt i början för att längre fram kunna böja det i 90 grader. Sitt på golvet och försök spänna musklerna på låret för att orka börja lyfta det. Fortsätt böja och sträcka benet så långt som smärtan tillåter för att mycket längre fram kunna återfå full rörlighet. Lägg lite mer vikt på benet för att få lägga undan kryckorna och börja träna på att gå normalt. Det är ungefär hur min vardag såg ut för ett år sen och framförallt hur min ”träning” såg ut. Idag, ett år senare, springer jag i närmare 3 timmar. Jag hade inte kunnat tänka mig något bättre att göra eller en bättre plats att få vara på.

20170920_105925.jpg

20170920_103512

Det är i Ramundberget, Härjedalen som jag befinner mig på en skön träningsvecka. Just dessa fjäll var det några år sen som jag var uppe och sprang på men det råkar faktiskt vara min favoritplats för just löpning. Så idag njöt jag, rejält. Det är nog få saker i livet som jag förknippar lika starkt med frihet och friskhet som just löpning. Det är inget jag tar för givet längre och jag är väldigt mån om att vara tacksam när löpstegen vill samarbeta. I denna helt fantastiska miljö, med sprakande höstfärger och vacker utsikt så är det heller inte särskilt svårt. Det är under träningspass som detta idag som jag verkligen får chansen att bli lite stolt över mig själv och det arbete jag lagt ner. För mellan stegen att lära sig att gå till att springa över fjäll så ligger det många timmars träning. Just idag var det värt varenda en av de där timmarna och varje dag av det senaste året.
20170920_094140.jpg20170920_094940.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s